20/6
Får man känna nånting annat än glädje nu? Vågar man känna efter hur man själv mår? Och i så fall vågar man erkänna det? Vart nånstans tappade jag mig själv? Och vart försvann "vi" någonstans? Jag har blundat och svalt orden så länge. Men snart exploderar jag! Jag tänker bort allting annat för en liten stund, gräver långt in och minns kärleken.. Vad hände? Den ersattes av kärleken till det absolut bästa som hänt oss.. Men för att fungera behövs "oss". Jag behöver dig.. igen.. Jag behöver hitta kärleken igen.
